Vitavindar

Fredag kväll och jag ligger inne i sängen med Lionell. Celine och Tim myser framför teven en stund till.

Sen väntas Beck. Har du hunnit kika på den nya?

Mamma tipsade om att hälla vatten och någon dekoration i min nya ljuslykta. Så det fick bli små grankvistar. Så mysigt.

Tända ljus är väl ändå det bästa med hösten?

Har haft en hemsk natt. Vaknade runt 4 med sådan smärta att jag varken kunde sitta eller ligga. Knappt stå.

Ringde mamma gråtandes. Vad ska jag göra?

Jag vill liksom inte få ett svar på vad det är. Men ändå vill jag det. Varför smärtan uppstår.

Jag väckte Tim och vi ringde 1177. Då jag varken fått bra hjälp på vårdcentralen och tiden på sjukhuset är nästa måndag så tyckte hon i luren att vi skulle åka till akuten.

Jag övervägde. Tim gjorde kaffe. Ska vi dra upp barnen nu? Det är inte ens morgon. Jag kan inte åka bil? Det gör för ont. Ringa ambulans. Få medicin mot smärtan, tänk om jag blir yr? Jag hatar yrsel. Det går inte. Jag vågar inte.

Vi dricker kaffet och jag ber Tim lägga sig. Avvaktar och smärtan släppte. Äntligen.

Den hemska smärta jag upplevt under några sekunder innan, den höll i sig mellan 4-7, 3 timmar!. Så nu ligger jag här med ångest.

Tänk om det gör ont inatt igen. Just när man är trött och vill sova. Jag orkar inte.

Jag har alltså gått runt med en smärta sedan Juli/Augusti. Varit till vårdcentralen flera gånger och väntat på kallelse till sjukhuset sedan 27 augusti. Allt tar tid pga Corona. Jävla Corona.

Ska livet vara över innan man får hjälp. Innan jag får hjälp.

Usch, nu kommer mina ”tänk om…” ”tänk om du hade varit här för två månader sedan, då hade du överlevt.” Tankar. Jävla GAD. Jävla problem.

Från start (juli/augusti) hade jag en smärta inuti min kropp nästan konstant. En smärta jag hatade men kunde leva med. Den bara fanns där.

Nu kommer smärtan ibland, och varje dag. Och gör 1000 gånger ondare.

Hur det gör ont? Jag vet inte. Vart det gör ont, jag vet inte. Men inuti min kropp. Och jag kan inte ta på det.

Överlever jag strax över en vecka till så får jag förhoppningsvis ett svar. Och jag ber om att det är lätt behandlat. Snälla.

Vi tog oss ut i skogen här hemma idag och hämtade granris till räcket på altanen. Så nu lyser det fint när mörkret faller med en snurrande ljusslinga runt.

/ Kram A ♥