Vitavindar

Hej ♥

Ny vecka och en helg av sol, grillad mat, promenad till havet och ja rädsla och ångest utan på det är över.

Alltså helgen, solen och ångesten är kvar. Den sätter sig i kroppen och borrar sig djupt in.

Sitter här vid köksbordet. Försöker fokusera på något roligt.

Som Celine’s kalas vi ska ha till helgen. Mammas födelsedag. Planerar lite, vad som ska fixas. Vilket jag tycker är just roligt.

Men bland det så finns den där ångesten. 

Jag lever med panik ångest, men att leva med GAD utan  på det, det gör livet lite svårare ibland. 

Små saker blir stora, och stora, det tar över allt. Hela min kropp. Hela livet i perioder. 

Fick veta i helgen att pappa ligger inne på IVA igen.

Det gjorde så ont i mig. Som att livet rasade, för jag visste vad han fick genomgå förra året.

Men denna gången var betydligt mildare. Proppen. Den verkar ha löst upp sig(?) och värsta trycket över bröstet börjar lätta för mig, men långt ifrån helt

.

Det gör ont i hela mig när jag tänker efter vad jag gjorde när han upptäckte symptomen igen och fick ringa ambulans.

När mitt egna liv flyter på och tankarna är någon helt annanstans, då samtidigt finns rädslan i min pappa, i hans familj och jag är inte där. Jag vet inget. Jag ser inte vad som händer. Jag kan inget göra.

Allt kan vända så fort. Nu inväntas en röntgen för att se om proppen löst upp sig helt.

Håller tummarna så hårt.

Pratade ganska länge med han i telefon tillsammans med Celine innan. Älskar de stunderna.

Prata om minnen och händelser. Och bara strunt.

Celine fick sjunga för han vilket hon älskar. Hon sjunger jämt. Och avslutar de flesta låtar lugnt. Som ett fint avslut. Hehe

I helgen har vi varit ner till havet, eller nästan iallafall. Vi stannade innan sanddynorna för att låta Celine leka i sanden.

Över kullen blåser det så fasligt mycket och vågorna är höga, så att leka och ta det lugnt här nere var bra härligt.

Nu vill vi bara att vindarna ska bli varmare och att våren vill komma på riktigt.

Tänk att få sätta sig ute i solen och inte frysa ett dugg..

Vi grillade i lördags kväll och under dagen krattade vi upp alla grenar träden ute mot vägen släppt ifrån sig vid blåst och stormarna som varit. Så tungt, blåsor i händerna men härligt.

Solen värmde verkligen där och då.

Celine åkte sparkcykel fram och tillbaka på vägen och fick plocka sig en egen lite blombukett till sitt lilla kök.

Vi har så enormt mycket blommor här utanför. Verkligen.

Allt från påskliljor, snödroppar, snöklocka, krokusar i alla dess färger till andra blå blommor.. Små och söta.

Men det bästa är väl ändå påskliljorna? Fint att ställa in i en vas på köksbordet.

Nu skulle jag behöva städa lite, dammsuga igen, mattorna har vädrats sedan igår och Celine’s leksaker.

Hon ska leka med allt samtidigt. Överallt.

Smidigt då jag hinner med annat samtidigt. Men det tar lite tid att städa allt. Tur hon oftast hjälps åt.

Att göra städandet kul är en toppen idé.

Som att kasta prick i krogen med klossarna istället för att bara rafsa ihop allt.

/ Kram A♥