Vitavindar

Vår första dos vaccin..

Hej

Nu har jag och Tim varit iväg och vaccinerat oss. Det känns både bra och fruktansvärt.

Jag var nervös redan innan inför hela situationen. Du vet. Lever man med GAD då är det inte mycket som känns enkelt.

Jag berättade om min nervositet så jag fick lägga mig på en brits och läkaren var fantastisk. Verkligen!

Gulligt med likadana klänningar? Det tycker vi.

När vi kommer ut i bilen känner jag bara en hemsk oror och rädsla. Vad har jag gjort?

Jag tar in allt vad alla tycker och tänker om allt och ännu lite mer av detta.

Så jag blir liksom rädd. Men ändå lättad att första är tagen och snart kan livet bli normalt igen.

Och just idag har jag varit arg på prick alla som inte väljer att vaccinera sig. Arg på att jag ens behöver vaccinera mig. Och arg på människorna som spridde detta från först början. Arg att det ens finns en pandemi. Att det ens kan finnas.

Sen förstår jag att alla gör som dom vill. Tar den, tar den inte.

Jag har gjort det och tror att det var det rätta. För mig. För min familj.

Men ingenting är enkelt här i livet.

Nu hoppas jag bara att jag vaknar med endast smärta i min arm imorgon. Och inga extra ben eller horn i pannan..

För vi vill såklart till stranden igen. Hehe

Vi åkte till stranden idag också. Efter lunch.

Fotade ett samarbete som kommer upp nästa vecka.. Håll utkik vetja.

Sen har vi solat, fikat, badat och badat lite till.

Och Lionell har busat. Det är hans nya grej att få oss andra att skratta.

Tror vi ska åka och köpa ett par puffar till Lionell imorgon. Han behöver det. Men det är antagligen slut överallt.

Han är inte rädd för vattnet. Och doppar han huvudet ställer han sig upp och säger ”oligt” (roligt) och skrattar.

Åh! Han älskar vatten. Mindre kul för oss. Celine var så enkelt som liten. Vilket hon är nu med gällande exempelvis vatten.

Försiktig. Gör det hon vet att hon klarar av och testar på nya saker stegvis.

Lionell bara kör.

Min favorit flicka.

Jag njuter så mycket av att vara mamma. Det finns inget bättre. Dom är mitt liv.

Väl hemma i eftermiddags stekte Tim pannkakor. Jag städade, tvättade, hämtade in ännu en bukett med luktärter och fotade lite av mina fynd från Surahammar.

Ett gammalt ”pussel” från 1920. Och alla bitarna fanns. Jag satt själv och satte ihop det innan.

Och en stickad tröja till Lionell.

Lionell ville också testa. Men det var nog för svårt.

Strax efter 19 tiden satte vi oss alla i bilen med badkläder för ett kvälls dopp här i Haverdal.

Tim ångrade sig i sista sekund och jag kunde inte förstå varför.

Jag och barnen fick bada istället.

Solen var påväg ner. Att bara få sitta där och njuta hade varit underbart.

Det blir mysigt och harmonisk på sitt vis med små barn.

Men liiiiite tid med bara Tim hade varit mysigt. Några timmar på spa hade varit något. Åh!

Nu ska vi nog se lite 9-1-1. Vi har nog bara 2.5 avsnitt kvar… Vad ska vi se sen?

/ Kram A

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats